
I det här numret fortsätter vi vår serie artiklar av Georgy Rozov om resefotografi. De är utarbetade på grundval av material som publicerats i boken ”Live Photography” i serien ”How to shoot”. De tre böckerna i serien finns i de stora bokhandlarna i Stockholm och S:t Petersburg, och Ozon skickar dem också med post var som helst i världen.
ROME OCHRA
Färg – ämnet
Husen i det gamla Rom är målade i en varm och glad gul-röd-brun färg. Färgen har använts på väggarna i flera år. Skikten tvättades delvis bort, delvis smutsades de bort och nya skikt lades ovanpå. Detta gör husen utomordentligt genomgående, strukturerade och mycket pittoreska. Roms färg blev ett annat tema för mig. Det är ett stort nöje att bada i dess färgglada skiftningar, lära sig italienarnas vardagliga vanor och jämföra dem med vad du är van vid hemma
Här är till exempel ett foto. Allt i den här bilden är rörande: den vackra ikonen i den vita stuckaturen, avloppsröret som är målat så att det matchar väggen, gatlyktans gamla gjutjärnsfäste, tvätten precis ovanför restaurangdörren, den rosa handväskan som är redo att falla ner i huvudet på de sorglösa besökarna… Jag blev överväldigad av några mycket speciella känslor. Förmodligen för att det majestätiska Colosseum låg ett stenkast bort.

Bild 1
Nikon D2X-kamera
Nikkor 70-210/2.8 VR-objektiv
Brännvidd 105mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/9
Slutartid 1/45 s
Centrumviktad exponeringsmätning
Exponeringskorrigering -0,7 EV
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.

Foto 2
Nikon D2X-kamera
Brännvidd 105 mm
Nikkor 70-210/2.8 VR-objektiv
Känslighet 100 ISO
Bländare f/2.8
Slutartid 1/250 sek
Centrumviktad mätning
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.

Foto 2
Nikon D200-kamera
Nikkor 17-55/2.8 objektiv
Brännvidd 46 mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/2.8
Slutartid 1/320 sek
Centerviktad
exponeringsmätning
Fotografering i RAW i bländarprioritetsläge.
Foto 3
Nikon D200
Nikkor 17-55/2.8 objektiv
Brännvidd 36mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/7.1
Slutartid 1/15 sek
Centrumviktad mätning
AE-korrigering -0,33 EV
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.
De smala gatorna i Roms centrum är öde även på dagen. Du var tvungen att vänta länge på att en själ skulle pryda bilden med sin närvaro. Förr eller senare dök de förbipasserande upp, men de sprang snabbt och gömde sig i skuggan av väggarna för att inte störa fotografen. Respekten för personen med kameran verkar ligga romarna i blodet, men detta faktum har upprepade gånger gjort livet svårt för mig.
Jag kunde inte gissa vilken väg folk skulle ta. Erfarenheterna från Stockholm fungerade inte i Rom. I det här fallet valde jag ett vidvinkelobjektiv eftersom jag ville framhäva väggarnas höjd och ljuskontrasten mellan de övre våningarna och den skuggade trottoaren. Luckorna i skuggorna löstes genom dubbelkonvertering av den ursprungliga RAW-filen, och de vertikala linjerna följde varandra efter att jag ramade in trottoaren under mina fötter. Kameran i strikt upprätt läge.
House 21 fängslade mig med sin kombination av kontrasterande färger. Kullerstensbeläggningen är inte alls blå. När jag var liten brukade jag rita en blå flod, grönt gräs, brun jord och trädstammar som present en gång i tiden. Efter ett tag insåg jag att himlen inte alltid är blå och att färgen på asfalt och kullerstenar beror på ljuset som de reflekterar. I det här fallet färgade den blå himlen trottoaren. Väggarna i ett gammalt hus är pittoreska i sig själva, men deras värme kontrasterar vackert mot den kalla trottoaren.
Färgen i ett stadslandskap är nära kopplad till ljusets riktning, intensitet och färgtemperatur. Samma trappa som en kameleont i två bilder som tagits nästan samtidigt från samma synvinkel. Och det beror på att den första bilden är tagen från en smal lucka mellan två hus, där trappan har pressats in, och de nedre trappstegen är dåligt upplysta. Ljuset faller på dem uppifrån till höger och sprids knappt.
Dagen är grå och himlen likaså, så ljuset påverkar inte färgen på trapporna. De är faktiskt grå, precis som på bilden. Bildens grafiska kvalitet i detta ljus är dominerande. Trappornas glänsande horisontaler stiger upp mot den enda färgade detaljen i bilden – bågen med Vår Fru i vitt i grottans djup. Det är den återhållsamma gula bågen på baksidan av ramen som ger bilden dess fulla färg. Inga människor i bilden, men det är svårt att bli av med uppfattningen om deras närvaro på grund av de åldrade ytorna. Väggarnas textur och de slitna trappstegen, som är särskilt framhävda i filen, bidrar till att göra bilden mänskligare.
Kompositionen av bilden verkar symmetrisk vid en första anblick. I det här fallet tyckte jag att symmetri var den enda rätta lösningen. Genom att flytta kameran till höger eller vänster blir trappans vertikala väggar fokus i bilden. Deras textur är så aggressiv, så uppmärksammande, att den staty som jag ville föra betraktaren till går förlorad. Men om silhuetten är huvudfokus i bilden, varför inte använda ett teleobjektiv??
Eftersom det skulle göra ramen mindre mångfacetterad. Den lysande vägen till målet kan tolkas på olika sätt. Till exempel som en symbol för andens arbete på den långa resan till Gud. En bild av en enskild skulptur är mycket svårare att rama in i associativa sekvenser. Den uppfattas entydigt. Märkligt nog är den symmetriska kompositionen inte exakt vad man ser när man tittar närmare på den: den grafiska bakgrunden på vänster sida är nästan exakt densamma som på höger sida, men belysningen och färgen på halvorna är mycket annorlunda.
Efter att ha fotograferat botten gick jag uppför trappan två meter och befann mig i en helt annan miljö. Det överliggande ljuset har förändrats till diffust ljus, fortfarande rätt, men inom det utrymme som kom in i ramen, är detta ljus upprepade gånger omdirigerat. Denna typ av ljus ger de finaste färgnyanserna. På väggen till vänster om mig finns det mycket blått, blått, gult, rött – jag kan inte riktigt kalla det grått. En nymålad byggnad syns i det övre högra hörnet.
Allt gjordes med samma färg, men beroende på ljusets riktning och styrka och färgen på den reflekterande ytan kunde det se antingen gult eller orange ut, eller en fläckig röd färg. Den svala förgrunden i kombination med den varma bakgrunden skapar en känsla av färgrikedom och djup i kompositionen, vilket förstärks av trappans linjära perspektiv. På den här bilden tycker jag att färgen är viktigare än mönstret. Symmetrin är preliminär, precis som i det första fallet, men denna gång bryts den av det ljusa övre högra hörnet. Den här trappan är en förlängning av en liten gata i Rom. Stadens myndigheter sparade inte på kostnaderna och dekorerade den med ballonger. De vridna ledstångsfästena är kärleksfullt tillverkade. Jag är övertygad om att romarna inte kan bygga dåligt.

Foto 6
Nikon D200-kamera
Nikkor 12-24/4 objektiv
Brännvidd 24 mm
Känslighet 320 ISO.
Bländare f/4
Slutartid 1/40s
Centrumviktad mätning
Exponeringskompensation -1 EV
RAW-bild som tagits i bländarprioriteringsläge.

Foto 5
Nikon D200-kamera
Nikkor 12-24/4 objektiv
Fokusavstånd på 18 mm
Känslighet 320 ISO
Bländare f/5,6
Slutartid 1/90 sek
Centrumviktad mätning
Exponeringskompensation -1 EV
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge i diffusa ljusförhållanden.

Foto 7
Nikon D2X-kamera
Nikkor 12-24/4 objektiv
Brännvidd 18mm
Känslighet 500 ISO
Bländare f/6,3
Exponering 1/80 s
Centrumviktad mätning
RAW-läge med bländarprioritet.
Det stod en stor svart Mercedes parkerad på en liten gård framför ingången till St Sylvesters kyrka. Enligt min uppfattning smälte den här utställningen inte alls in i museivärlden runt omkring den. Men lokalbefolkningen verkar inte märka denna uppenbara skillnad. De går på gamla gator, bor i antika hus och drar nytta av modern teknik.
Väggen i en medeltida byggnad är dekorerad med ett gammalt romerskt basrelief eller en bit trasig marmorplatta med en latinsk inskription. Fragment av gamla trasiga pelare är placerade längs väggarna bredvid gigantiska palmkrukor. Gården var mycket intressant, men så liten att jag inte kunde hitta en plats att fotografera hela platsen. Var tvungen att fotografera i fragment. Först en bild av Mercedes och de vita markeringarna på tegelstenen.
Sedan fanns det en stor marmormask som förvandlades till en vattenkälla för att tvätta gården. Det var underhållande att se moderna sanitetsinstallationer i en gammal mur.
Till höger om Mercedes är ingången till templet med ett torn i tegelsten som överskuggar det. Det finns många av dessa i Rom, alla i rött tegel, nästan dubbelt så stora. Det är lustigt hur deras färg förändrades avsevärt beroende på belysningen. På det här fotot, som togs i solnedgången men i diffus belysning, är klocktornet svagt pastellfärgat.
Klocktornet, som är typiskt för Rom, men belyst av solnedgångens direkta ljus och taget med ett teleobjektiv, ser väldigt annorlunda ut.
Det är förbjudet att fotografera i St Sylvesters kyrka. När jag kom in i den pågick en bröllopsceremoni för en polisman. Jag slogs av färgkontrasten i övergången från det varma röda på gården till det kalla blåa i tempelets inre. Det var riktigt svalt, som om luftkonditioneringen var på i templet. Ingen teknik användes dock här. Känslan av renhet och fräschhet är en förtjänst för de konstnärer som målade katedralens valv. Jag ställde in känsligheten på maximal nivå, tryckte kameran mot mitt ben för att låsa den på plats och undvika skakningar och tryckte på avtryckaren.
Den lilla pizzerian, som ligger i en fönsterlös tegelbyggnad, skulle lätt kunna förbises utan att man ens märker att den finns, om det inte vore för ägarens smarta designtrick. Han hade en idé om att locka trötta turister med hjälp av åtta plaststolar och sin kunskap om färgkontraster. Det är svårt att föreställa sig en mer livlig färgkombination än scharlakansrött och vitt. Jag, liksom alla andra, saktade ofrivilligt ner, log, tog ett foto, satte mig ner för att vila och tittade sedan in för att köpa en kall öl.
I Rom finns tidens tecken överallt. Och på den här gamla väggen är de inte dolda. Huset revs inte, som man ofta gör i Stockholm, utan några gamla fönsteröppningar murades försiktigt igen för att göra en ny öppning i väggen. Förresten är ett fönster med färgat glas inte bara mycket pittoreskt, utan verkar också skapa en atmosfär av glädje och komfort inuti.
Arkitekturen i det gamla Rom är inte alltid storslagen och systematisk. Stadsborna bygger ofta saker och ting så som de vill att de ska vara. Först ett envåningshus, sedan en andra våning. Sedan ställde grannarna sina mot väggen, och ytterligare en byggdes till den här. Sedan klistrades den tredje våningen på det första huset. Och så vidare, tills det blev en rolig fasad, som om den var hämtad från en barnteckning. Högre tak kompletterar de många stora fönstren, som studsar runt fasaden som stygga barn. Avskalad färg i det gamla Roms vanliga ockrafärg. Den nedåtgående solen lyser som en teatralisk strålkastare på den mansard som hänger över denna pittoreska och perfekta kuliss.

Foto 8
Nikon D200-kamera
Nikkor 70-210/2.8 VR-objektiv
Brännvidd 153mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/3.2
Slutartid 1/40s
Centrumviktad mätning
Exponeringskompensation -0,3 EV
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.
Foto 10
Nikon D2X-kamera
Nikkor 70-210/2,8 VR-objektiv
Brännvidd 360mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/4.5
Slutartid 1/250 sekunder
Centrumviktad mätning
Fotografering i RAW i bländarprioritetsläge.

Foto 9
Nikon D2X-kamera
Nikkor 12-24/4 objektiv
Brännvidd: 18 mm
Känslighet 500 ISO
Bländare f/6,3
Slutartid 1/200s
Centerviktad exponeringsmätning
Fotografering i RAW-läge i bländarprioritetsläge.

Foto 11
Nikon D200-kamera
Nikkor 12-24/4 objektiv
Brännvidd 18mm
Känslighet 1600 ISO
Bländare f/4
Slutartid 1/45 sek
Centrumviktad mätning
Exponeringskompensation -0,3 EV
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.
När jag vandrade längs Tiberpromenaden nådde jag fram till den punkt där floden delar sig i två armar för att omsluta den lilla ön Isola Tiberina i mina armar. Det finns ett hus på ön. Jag vet inte vem som bor där, men jag tyckte att det var pittoreskt. Jag tvekade inte att plocka ut en bit av den romerska verkligheten och köra vidare. Nu har jag ingen brådska, så jag har tid att i lugn och ro analysera frukterna av min romerska jakt. Bilden är, som de säger, avslappnad. Många saker verkar inte längre lika intressanta som de var i början, men den här bilden har inte försvunnit. Förmodligen för att den vackert kombinerar kontrastfärgerna i den rödgula väggen och gardinerna i ultramarin. Grafiskt sett är bilden nästan symmetrisk, med ärkeängeln Mikael som håller ett spjut i mitten, två halvcirklar av fönsterbågar nedanför och två fönster ovanför. Symmetrin bryts något av det vänstra fönstret med de ljusblå gardinerna. Notera de vita spetsiga saltremsorna från gipset: utan dem skulle bilden ha förlorat mycket.
Sista dagen innan jag skulle åka till flygplatsen kom en bevingad Pegasus till min åsyn, precis när jag höll på att ställa in min utrustning. Hans utseende är en påminnelse om att vår broder fotografen aldrig får slappna av. Hur många gånger i mitt liv har jag inte missat en bild på grund av min egen lathet, och jag hade inte min kamera i handen när jag behövde den. Jag har dock tur med resor. Lycka till den här gången också. Medan jag letade efter min kamera i kamerafodralet tittade Pegasusdamen fram, vilket var en riktig fröjd, eller hur??
Foto 14
Nikon D2X-kamera
Nikkor 70-210/2.8 VR-objektiv
Brännvidd vid 247 mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/4.5
Slutartid 1/160 sekunder
Centervägd mätning
Exponeringskompensation -0,3 EV
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.

Foto 15
Nikon D2X-kamera
Nikkor 70-210/2.8 VR-objektiv med telekonverter
Brännvidd 270 mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/4.5
Slutartid 1/100 sek
Centrumviktad mätning
Exponeringskompensation -0,3 EV
Fotografera RAW i bländarprioriteringsläge.

Foto 16
Nikon D200-kamera
Nikkor 17-55/2.8 objektiv
Brännvidd 82 mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/5
Slutartid 1/80 sek
Centrumviktad mätning
Fotografera RAW i bländarprioriteringsläge.

Foto 12
Nikon D200-kamera
Nikkor 12-24/4 objektiv
Brännvidd 18mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/4.5
Slutartid 1/180 sek
Centerviktad mätning
Exponeringskompensation -0,3 EV
Fotografering i RAW i bländarprioritetsläge.

Foto 13
Nikon D200-kamera
Nikkor 70-210/2.8 VR-objektiv
Brännvidd 210mm
Känslighet 100 ISO
Bländare f/2.8
Slutartid 1/350 sekunder
Centrumviktad mätning
Ta RAW-bilder i bländarprioriteringsläge.